När du köper, äger eller använder en bil i Sverige betalar du olika typer av skatter och avgifter till staten. De kan verka komplicerade, men de har olika syften och beräknas på olika sätt. Här går vi igenom de tre viktigaste typerna: engångsskatt, löpande skatter och bruksavgifter – och hur de påverkar din bilkostnad.

Engångsskatten – den stora kostnaden vid bilköp

Engångsskatten är den skatt som betalas en gång, när bilen registreras för första gången i Sverige. Den motsvarar i praktiken den fordonsskatt som tas ut vid nyregistrering, och den påverkas av bilens miljöegenskaper, drivmedel och koldioxidutsläpp.

För nya bilar gäller sedan 2018 det så kallade bonus–malus-systemet. Det innebär att bilar med låga eller inga utsläpp (till exempel elbilar och laddhybrider) får en bonus, medan bilar med höga utsläpp får en förhöjd skatt under de tre första åren. Syftet är att styra bilköpen mot mer miljövänliga alternativ.

När du köper en ny bil från en svensk återförsäljare är skatten redan inräknad i priset. Om du däremot importerar en bil från utlandet, behöver du själv betala registreringsavgiften och den skatt som gäller vid registrering i Sverige.

Löpande skatter – det du betalar för att äga bilen

När bilen väl är registrerad betalar du löpande skatter för att få ha den i trafik. Den viktigaste är fordonsskatten, som tas ut årligen av Skatteverket. Hur mycket du betalar beror på bilens koldioxidutsläpp, drivmedel och vikt.

• För bensin- och dieselbilar beräknas skatten utifrån bilens koldioxidutsläpp per kilometer. Ju högre utsläpp, desto högre skatt.
• För el- och laddhybridbilar är skatten betydligt lägre, och vissa elbilar är helt befriade från fordonsskatt under de första åren.
• För äldre bilar som registrerades innan bonus–malus-systemet infördes gäller äldre regler, där skatten främst baseras på vikt och bränsletyp.

Fordonsskatten betalas vanligtvis en gång per år, men kan delas upp beroende på hur länge bilen är i trafik. Det är därför viktigt att ta med den i beräkningen när du planerar din bilbudget.

Bruksavgifter – det du betalar när du kör

Utöver skatterna för att äga bilen betalar du också avgifter när du använder den. De vanligaste bruksavgifterna i Sverige är bränsleskatter, trängselskatt och infrastrukturavgifter.

• Bränsleskatter består av energi- och koldioxidskatt samt moms. De är inbakade i priset på bensin och diesel, vilket gör att en stor del av det du betalar vid pumpen går till staten.
• Trängselskatt tas ut i Stockholm och Göteborg, och syftar till att minska trafiken i rusningstid. Avgiften varierar beroende på tid på dygnet och var du kör.
• Infrastrukturavgifter gäller på vissa broar och vägar, till exempel Sundsvallsbron och Motalabron, där avgiften används för att finansiera byggkostnaderna.

För elbilar är bruksavgifterna i dag lägre, eftersom de inte betalar bränsleskatt. Men i takt med att fler går över till eldrift diskuteras nya modeller för vägavgifter, där man betalar efter hur mycket man kör, oavsett drivmedel.

Varför så många skatter och avgifter?

Bilskatterna har flera syften. De ska dels ge staten intäkter, dels påverka våra val av fordon och körvanor. Genom att göra miljövänliga bilar billigare och bilar med höga utsläpp dyrare, försöker man styra utvecklingen mot en mer hållbar bilpark.

Samtidigt är skatterna ett sätt att täcka de samhällskostnader som biltrafiken medför – som vägslitage, buller, olyckor och utsläpp. Det handlar alltså inte bara om att ta in pengar, utan också om att skapa ett mer hållbart transportsystem.

Læs også:

Kör billigare med teknik: Appar som hjälper dig till en mer bränslesnål körstil

Motor

Upptäck hur teknik kan göra din körning både billigare och mer miljövänlig. Vi tipsar om appar som hjälper dig att köra bränslesnålt, planera smartare rutter och hålla bilen i bästa skick – för en mer hållbar vardag på vägarna.

Bilskatter förklarade: Skillnaden mellan engångsskatt, löpande skatter och bruksavgifter

Motor

Bilskatter kan kännas som en djungel – engångsskatt, löpande skatter och bruksavgifter blandas ofta ihop. Här reder vi ut skillnaderna och visar hur de påverkar din totala bilkostnad.

Hur mycket bil har du egentligen råd med? Så beräknar du din realistiska bilbudget

Motor

Drömmer du om ny bil men är osäker på hur mycket du egentligen har råd med? I den här guiden får du hjälp att räkna ut en realistisk bilbudget, förstå de dolda kostnaderna och fatta ett tryggt ekonomiskt beslut innan du slår till.

Underhåll lönar sig: Förläng bilens livslängd och spara på reparationerna

Motor

Regelbundet underhåll är nyckeln till en bil som håller längre, går säkrare och kostar mindre i längden. Lär dig hur enkla rutiner och förebyggande kontroller kan minska risken för dyra reparationer och hålla bilen i toppskick år efter år.

Så får du koll på din bilkostnad

När du funderar på att köpa bil är det klokt att titta på totalkostnaden – inte bara inköpspriset. Engångsskatten påverkar priset vid köpet, medan de löpande och bruksrelaterade skatterna påverkar vad bilen kostar dig varje månad.

På Transportstyrelsens webbplats kan du räkna ut fordonsskatten för olika bilmodeller, och många bilhandlare visar i dag både priset före och efter skatt. Det ger en tydligare bild av vad bilen faktiskt kostar att äga och köra.

Ett system i förändring

Bilskattesystemet i Sverige förändras kontinuerligt i takt med ny teknik och klimatmål. Övergången till elbilar och nya krav på utsläppsminskningar gör att reglerna sannolikt kommer att justeras flera gånger de kommande åren.

För dig som bilägare gäller det därför att hålla dig uppdaterad – både för att förstå vad du betalar för, och för att kunna fatta smarta beslut som gynnar både plånboken och miljön.